Under 2024 lanserades en ny skrotningspremie på 25 000 kronor för dig som vill skrota din gamla bensin- eller dieselbil och ta steget in i framtiden genom att köpa eller leasa en elbil.
Syftet? Att snabbt få ut gamla, smutsiga bilar från Sveriges vägar och öka andelen elbilar i bilflottan. Men trots goda ambitioner har resultatet blivit långt ifrån den succé regeringen hoppades på.
Så fungerar dagens skrotningspremie – i teorin
Tanken är enkel:
- Privatpersoner som äger en gammal fossildriven bil kan skrota den och samtidigt köpa eller leasa en elbil (ny eller begagnad).
- När båda stegen är klara och registrerade hos Transportstyrelsen kan man ansöka om premien via Boverket.
På papperet låter detta som en perfekt morot. Regeringen har dessutom avsatt hela 500 miljoner kronor till reformen. Men verkligheten har visat sig mycket mer komplicerad.
Vad har gått fel?
Trots att skrotningspremien trädde i kraft med buller och bång har utfallet varit svalt. Under de första månaderna har bara omkring sju procent av pengarna betalats ut och antalet skrotade fossilbilar är det lägsta på flera år. Flera aktörer i branschen beskriver satsningen som ett “fiasko” (se exempel hos bland annat TT, Omni och SVT).
Här är de viktigaste problemen:
- För snäva villkor: Premien gäller bara för dig som köper eller leasar en elbil. Vill du skrota bilen men cykla, samåka eller åka kollektivt? Då blir det inga pengar.
- Byråkrati och avslag: Över 10 % av ansökningarna har fått avslag, ofta på grund av pappersstrul hos bilskrotare eller leasingbolag som missat formalia.
- För dyrt att byta: Många som kör gamla bilar har helt enkelt inte råd att byta till elbil, även med 25 000 kronor i rabatt. Priset på elbilar är fortfarande högt och skillnaden mellan skrotpremien och en verklig merkostnad blir för stor.
- Otillgänglig laddning: Många tvekar att byta till elbil på grund av oro för laddmöjligheter, särskilt om man bor i en hyresrätt eller i områden med gles infrastruktur.
- Osäkerhet och värderaskepsis: Rädslan för att batterier ska tappa värde snabbt, höga försäkringskostnader och en osäker andrahandsmarknad gör många svenskar avvaktande – särskilt om bilen är familjens viktigaste investering.
Därför blev skrotningspremien en bromskloss istället för en katalysator
Det har blivit tydligt att stödet främst når dem som redan står i startgroparna för att köpa elbil, snarare än dem som faktiskt behöver hjälp att byta ut sin gamla bil. Många av de mest utsatta hushållen kör äldre bilar av ekonomiska skäl och har svårt att utnyttja stödet, trots att det är just deras bilar som regeringen vill få bort från vägarna.
Utformningen med strikta datumkrav, krav på köpehandlingar, rätt intyg från skrotningsfirmor och krav på att bilen både ska ha skrotats och elbilen införskaffats inom en viss period – gör dessutom att många faller på målsnöret. Kritiken från bland annat Bilåtervinnares Riksförbund har varit hård: många upplever premien som krånglig och för “villkorad” för att fungera smidigt.
Röster från verkligheten – frustration bland bilägare och skrotare
I medier har flera berättat om hur de missat premien på grund av små misstag, exempelvis felaktiga intyg eller för att skrotningsfirman inte lämnat rätt mottagningsbevis i tid. Leasingkunder har också hamnat i kläm, då många leasingbolag inte varit förberedda på de nya reglerna.
Samtidigt larmar skrotbranschen om att det faktiskt är färre bilar än på länge som skrotas. Enligt SVT och Klimatgranskaren ser skrotfirmor en tydlig nedgång, trots en rekordstor pott för skrotningspremier.
Forskare och experter: klimatnyttan hittills mycket liten
Flera forskare och klimatdebattörer, bland annat intervjuade av SVT, menar att premien i sin nuvarande form gör väldigt lite skillnad för klimatet. Om stödet bara når hushåll som redan ändå hade tänkt köpa elbil, eller de som har råd att byta, sker ingen verklig förändring av fordonsflottan.
Kritik har även riktats mot att andra incitament, som klimatbonusar för elbilar, tagits bort eller minskats de senaste åren. Detta sammantaget gör att Sverige nu halkar efter när det gäller att snabbt minska andelen fossilbilar.
Så skulle skrotningspremien kunna bli ett verkligt klimatsprång
För att stödet ska bidra till verklig förändring krävs troligen större flexibilitet och bättre målgruppsanpassning. Flera aktörer efterlyser nu:
- En bredare premie: Stöd även för dig som vill skrota bilen utan att köpa elbil – exempelvis om du istället väljer kollektivtrafik, cykel eller pendlar med kollegor.
- Höjd premie för äldre fordon: En högre premie för de riktigt gamla bilarna, där utsläppsminskningen blir störst.
- Enklare byråkrati: Minska antalet steg och administrativt krångel för att göra det lättare att ansöka.
- Stöd till laddinfrastruktur: Utbyggnad av laddmöjligheter, särskilt i områden där många kör gamla bilar och där elbilar är ovanliga.
- Kombinerade stödformer: En blandning av ekonomiskt stöd, tillgång till laddning och information kan göra det enklare att ta steget.
Kan stödet vända trenden och få fart på elbilsbytet?
Efter den massiva kritiken har regeringen börjat se över vissa av reglerna, exempelvis kring mottagningsbevis, för att göra premien enklare att söka. Men det återstår att se om justeringarna räcker.
Många väntar nu på om stödet blir kvar i sin nuvarande form eller om Sverige väljer att ta nya tag med en mer omfattande klimatsatsning som verkligen gör skillnad i bilhallar, på skroten – och i klimatstatistiken.
